Category Archives: Skrivande

Vad händer?

Alternativa rubriker kunde vara ”oplanerat värre”, ”feministisk skrivande skogstok” eller ”HYBRIS!”.

Jag hade tänkt att den här bloggen skulle få vila och bli ett minne av min tid i Åbo. Nu tycks det dock som att det händer allt för mycket för att jag ska kunna hålla det inom mig.  Jag måste få ventilera någonstans och då blir det ju nog oftast i skrift som känns mest självklart.

Efter många om och men har jag totalreviderat min gradu den här våren, även om tanken började gro förra hösten. Jag fann min röda tråd och jobbar nu vidare på den, med siktet inställt på att bli färdig i år. För två veckor sedan gjorde jag, i sällskap av min kära kumpan, upp ett schema för vad jag skall skriva/göra och när det borde ske. Det hjälpte mig massor! Djupa diskussioner under flera dagar gjorde också att jag kände att jag verkligen hade ett mål att se fram emot, inte bara ett otydligt ”skriva klart gradun”.

Orsaken till rubriken är det som hände förra veckan, då en av de bästa lärarna hörde av sig och erbjöd sitt stöd. Det om nåt gav mig pepp och vågar redan nu säga att hon är guld värd. Det som känns så spännande är hur det råkade sig med samordningen i tiden. Hade hon hört av sig någon vecka tidigare hade jag inte haft så många sidor att komma med.

Så idag passade jag på att gå till biblioteket här i Mariehamn under min lunchrast, för att låna några nya böcker. På vägen hem blir jag stoppad vid torget av en journalist på (den nyare) lokaltidningen. För nån månad sedan hade jag barskt sagt nej till en intervju men idag kändes det inte omöjligt. Så vi gick en bit och jag svarade på det ena och andra, pratade på om mina studier och om mitt friluftsintresse. Journalisten blev tydligen så intresserad att han i efterhand ringde upp mig och så pratade vi en kvart till om både förklädda flickor och friluftsliv.

Och nu sitter jag här, alldeles pirrig med många snurrande tankar. Några av dem måste få komma ut, annars kan jag inte fokusera på gradun mer idag.

Därför frågar jag: hur händer allt detta nu, på en gång? Vad är det här liksom? Jag har ju tragglat på så länge; kämpat mot allt från resterna av ett destruktivt förhållande och depression till att ha blivit slängd i väggen av utmattningssyndrom. Plus andra händelser som med jämna mellanrum vänt allting upp och ner i privatlivet.

Jag har bitit ihop så länge att nu då jag släppt taget känns det ovant. När släppte jag ens taget? Var det då jag sa ”Fuck it, nu tar jag den osäkra vägen, fastän den skrämmer mig” till min partner? Kanske det. Det var i alla fall då jag tog ett stort kliv framåt. Men före det har jag tagit många, många små steg. Funnit myrstigen tillbaka till den jag är och vem jag vill vara. Gett mig själv det dyrbaraste, tid, och börjat bejaka mitt jag. Det inser jag nu, att jag hade inte kunnat göra det här för något år sedan.

Så, om jag fortsätter att skriva här på bloggen är ännu oklart men just nu känns det bra. Fråga om det är nåt ni undrar, jag har bestämt mig att inte längre undvika att prata om saker och ting. Den enda vägen ut är igenom.

Vårdagjämningshälsningar,
den feministiska skrivande skogstoken

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Funderingar, Skrivande, Uni

Flitig eremit?

Nu har jag bott tio dygn i stugan. Varit hem en snabb sväng under den tiden, för att kolla till växterna.

Vilka delmål är nådda? Jag har läst 2½ teoribok och gjort anteckningar. Känns inte helt fy skam.

Vad har inte blivit av? Cirka 20 sidor på det faktiska gradu-dokumentet, som jag hoppats på. Men innehållsförteckningen är fixad för framtiden och sidnumreringen är äntligen rätt, vilket är en stor lättnad.

Bästa hittills? Kattfröken Jäger, som ser till att jag tar gospauser i arbetet, och den otroliga naturen omkring mig.

Vad saknar jag? Mitt skrivbord och tillhörande stol.

Planen för de kommande dagarna? Tokskriva. Får se hur det går.

Håll tummarna för mig!
Eremiten over and out.

Lämna en kommentar

Filed under Gradu, Skrivande

Eremit med flit

Vad behövs då en tänker isolera sig i tre veckor, ute i en skog? Det är vad jag frågat mig själv i två veckor nu.

Det är nämligen det jag tänker göra imorgon. Fly från ”stan”. Till en stuga. I en skog. För att mata en katt.

Och för att förhoppningsvis tvinga mig själv att fokusera på gradun mer intensivt.

Har ingen hört av mig innan mars så får ni gärna skicka ut någon att leta.

Ha det gott!

Lämna en kommentar

Filed under Allmänt rådd, Gradu, Skrivande

Ett litet steg

Det känns udda att skriva här. Det är konstigt.

Jag vet egentligen inte om jag vågar berätta detta. Men just nu måste jag skriva.

För inte så länge sedan var det mitt skrivande här som motiverade mig till det mesta. Jag var trött redan då. Bloggen fick mig att orka, gjorde att jag glömde känna mig instängd och gjorde så’t jag kunde andas. Det förändrades då jag flyttade från Åbo.

Första tiden på ön var ett stumt och ljudlöst helvete. Inte på grund av ön i sig eller människorna här, de gillar jag. Men mitt jobb brände slut mig. På sätt och vis visste jag det men jag visste också att jag härefter måste klara mig utan studiestöd och arbetskontraktet var begränsat. Så jag slet. Jag slet mig i stycken.

Jobbet slutade inte en dag för tidigt. Det enda jag orkade var att kura ihop mitt flådda jag till en boll och bara ligga stilla. Tidvis stiga upp, äta, prata nonsens, kanske titta på TV, lägga sig igen. Bloggen och skrivandet kom inte ens på tanke.

Med stöd blev det bättre med tiden. Jag orkade ut i skogen på vandringar, där få eller inga andra människor fanns. Det väckte en gammal eld i mig, det påminde mig om det som en gång varit jag. Det jag som var för länge, länge sen. Det jag som efter många år blev kastat åt sidan för att min dåvarande partner förminskade det tills det försvann. Jaget glömde bort sig själv. Jaget glömde längtan efter att vara ute och välbehaget av att inte vara instängd.

Det glömda jaget har sakta kommit tillbaka för varje eld jag tänt under mina skogsvandringar, varje natt jag suttit på ett berg och tittat på stjärnorna, varje andetag i frihet. Jag lyssnade. Förståelsen, kännedomen och känslan återvände.

På det viset har jag kommit fram till idag. En dag i taget. Jag vandrar. Jag andas. Men jag saknar skrivandet. Jag saknar att använda min röst, att tala. Därför vill jag få ut allt detta, annars skulle jag inte kunna fortsätta skriva här.

Alternativet skulle vara att avsluta bloggen och det ser jag inte som ett alternativ, inte efter allt vad den och ni har gett mig.

2 kommentarer

Filed under Funderingar, Skrivande

Tove100-bloggmarathon!

Jag måste få bekänna en av mina litteraturvetenskapliga synder.

Det tog mig 21 år innan jag läste min första bok av Tove Jansson, åtminstone som jag minns klart och tydligt. Jag kan inte ens säga varför det räckte så länge.

Dock kan jag exakt säga när och varför jag gjorde min Tove-debutDet har jag kursen ”Introduktion till Litteraturvetenskap” att tacka för, som så många studenter före mig. För då skulle den första essän i mitt dåvarande biämne skrivas. Ni som har läst Litt.vet. vid Åbo Akademi vet troligtvis omedelbart vilken essä jag talar om. Den stora klassikern: Pappan och havet.

Vid biblioteksbesöket fick jag den första tankeställaren. Jag ville låna verket, kollade upp siffrorna men hittade inget i hyllan. Inte en endaste bok av Jansson. Dubbelkollade sifferkombinationen och jo, jag borde ha stått vid rätt hylla. Frågade personalen och fick svaret: ”Barnavdelningen”. Riktigt nog hade den hyllan samma siffror. Förundrad vandrade jag hem; varför var alla Janssons böcker kategoriserade som barnböcker?

Väl nerbäddad under filten i soffan slog nästa överraskning till: sträckläsningen. För en som tillbringat en stor del av sin uppväxt i skärgården var igenkänningsfaktorn hög. Samtidigt var karaktärernas interaktion och deras individuella utveckling genom historien fascinerande. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken. Det var fullständigt omöjligt. Då jag till sist svängde fast bakpärmen satt jag handfallen. Hur kunde en berättelse vara så fantastisk, att den passade alla åldrar? Att den gav alla läsare någonting att tänka på?

Sist var ju själva essä-skrivandet kvar, vilket gick varken strålande eller felfritt. Knappt dugligt. Fast, det var väl därför vi skulle skriva essän: för att få öva, ifrågasätta och utvecklas. Jag vågar däremot hävda att jag lärde mig mer av verket än av essäskrivandet, just den gången. Idag är det inte det jag tog upp i essän som jag minns. Det är Toves berättelse som stannat hos mig.

Tack för att jag har fått bikta mig. Som bot håller jag precis på att läsa Sommarboken, passande nog på en ö.

tove100

Detta inlägg är en del av Bokbabbels Tove Jansson-bloggmarathon med vilket vi firar dagen Tove Jansson skulle ha fyllt 100 år. De övriga som deltar är: MonsterSteffa, Sagas bibliotek, Pantalaimone, Sockerslott, Feministbiblioteket, Oksan hyllyltä, Lilla bokhyllan, Fantastiska berättelser, Och dagarna går, En kattslavs dagbok, Breakfast Book Club, Ytterligare några ord, Havsdjupens sal, Caffeine, Bokhora,Söstra mi, Kirsin kirjanurkka, Västmanländskans bokblogg, Boktok73, Bokhyllan i pepparkakshuset, Boktjuven, Hyllytontun höpinöitä,Boktoka, Les! Lue!, Prickiga Paula, Lyran noblesser, Yökyöpeli hapankorppu lukee, Madness, Fiktiviteter och Bokbabbel

9 kommentarer

Filed under Allmänt rådd, Skrivande

Tidtabell

Här är tidtabellen för dagens Tove Jansson-bloggmarathon. Många har redan skrivit, så klicka er in och läs!

04.30 MonsterSteffa

05.00 Sagas bibliotek

06.00 Pantalaimone

07.00 Sockerslott

07.30 Feministbiblioteket

08.00 Oksan hyllyltä

09.00 Lilla bokhyllan

09.30 Fantastiska berättelser

10.00 Och dagarna går

11.00 En kattslavs dagbok

11.30 Breakfast Book Club

12.00 Ytterligare några ord

13.00 Havsdjupens sal

13.30 Caffeine

14.00 Bokhora

15.00 Söstra mi

15.30 Kirsin kirjanurkka

16.00 Västmanländskans bokblogg

17.00 Boktok73

17.30 Bokhyllan i pepparkakshuset

18.00 Boktjuven

19.00 Hyllytontun höpinöitä

19.30 Boktoka

20.00 Les! Lue

21.00 Prickiga Paula

21.30 Lyrans noblesser

22.00 Yökyöpeli hapankorppu lukee

22.30 Madness

23.00 Fiktiviteter

23.30 Bokbabbel

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

Bokbabbels Tove-helg

Jag måste erkänna att jag skrivit jättelite den här sommaren. Mest korta anteckningar och grova drag. Det känns inte alls bra.

Plötsligt insåg jag att jag anmält mig till Bokbabbels ”Tove Jansson-bloggmarathon”, ett ypperligt initiativ!

Nu måste jag alltså skriva något. Att få igång maskineriet känns lite smårostigt men väldigt nödvändigt. Frågan är vad jag ska välja att skriva om: första minnet av mumin, en viss litteraturvetenskaplig essä eller något annat? Får se, får se..

2 kommentarer

Filed under Skrivande

Blogg100 = 3/4

75 dagar i sträck. 75 blogginlägg.

Det är saldot idag, då tre fjärdedelar av Blogg100-utmaningen har avklarat. Så här långt har allt gått bra, fastän jag är långt ifrån nöjd med alla inlägg. Meningen med utmaningen är ändå inte att skriva hundra fantastiska inlägg utan att få in vanan att skriva varje dag. Regelbundenheten.

Så nu är det bara slutrakan kvar: 25 dagar till. Jag måste erkänna att jag är osäker på om det kommer att gå, det är mycket som är osäkert gällande juni ännu. Samtidigt vill jag inte ge upp, inte då jag kommit så här långt.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

6.5.XIV

Fnys du, gamla karl.

Jag finns inte till för dig.

Min kropp tillhör mig.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

20.4.XIV

Latheten vinner.

Jag kör på det som känns tryggt.

Haiku är lätt.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

18.4.XIV

Frånvarande nu.

Närvarande annanstans.

Återkommer sen.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

Sista arbisträffen

Snart är det dags för den sista skrivkursträffen. Känns konstigt att föreställa sig alla de kommande, tomma, tisdagskvällarna.Hur kommer det att gå då regelbundenheten försvinner?

Sitter nu och filar på den sista ”hemläxan”, en relativt ny idé som dykt upp. Det är inte min vanliga fantasyberättelse, känns mer som om det här lutar mot en dystopi. Återstår att se vad det blir..

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

Råd till fruar och fröknar

”Hur skall man behandla männen?

Otaliga äro de gånger denna fråga gjorts mig under åren. Kanske har jag svarat olika på den. Det är först långsamt som man kommer till klarhet och först under sitt levnadslopps sista skede som man kan ge svar, som i någon mån motsvara de  kategoriska facittabellerna för problemlösning.

Mitt svar är enkelt: man skall inte alls behandla dem.”

Alma Söderhjelm, s.20 ur Råd till fruar och fröknar. 1939.

Älskar att snubbla över sådana här guldklimpar på arbetstid!

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande, Uni

Skrivvecka

Efter att ha stressat från den ena föreläsningen till den andra i flera veckor, känns det plötsligt tomt i kalendern. Inte en enda föreläsning. Arbetsturer och skrivkurs, ifyllda timmar med grönt. Klippning imorgon också.

Däremot skall det skrivas den här veckan. Fast det inte är spikade timmar för det. Kanske det kunde ändras på. Borde redan ha lämnat in hemläxan för skrivkursen men tog en slö sovmorgon. Vill fila lite på den texten ännu innan jag skickar iväg den med mejllistan. Sen skall det skrivas klart två texter till Kär och begär-kursen.

Så egentligen, alla tre texter som skrivs denna vecka går till samma person. Känns litet lustigt, på ett bra sätt.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

Blogg100

Hundra dagar. Hundra blogginlägg. Fullständig galenskap.

Det hela börjar: nu!

Har du någon fråga eller nåt ämne du funderar på, som du tycker att jag borde blogga om: kommentera här under eller ryck mig i ärmen om du ser mig.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande

Recension, nu även i ÅU

Igår kom den andra recensionen för mörkerantologin. Tack Satu för bilden!

ÅU

Lämna en kommentar

Filed under Böcker FTW!!, Skrivande, Uni

Lucka elva

Dagens ord är ”antologi”.

Varför? För idag är det dags. Ämnesföreningen Prosa släpper sin mörkerantologi.

Ser verkligen fram emot kvällens releasefest. Känns lite overkligt att ha varit med och skriva. Samtidigt är jag väldigt kluven till mitt bidrag till antologin. Jag har inte direkt skrivit skräck tidigare och är inte riktigt nöjd med texten. Men det var ett kul experiment, en skrivövning. Dem behöver jag fler av och antologier är väl helt rätt format för att experimentera.

Lämna en kommentar

Filed under Julkalender, Skrivande

50 k!!

Hah! Där trillade de 2500 sista orden in. Eller egentligen blev det 2702. Men lite mer är aldrig fel.

Känns alldeles ofattbart: jag har precis nått gränsen på femtiotusen ord. Jag är en NaNoWriMo-vinnare!

Beräknar dock att jag har cirka 15 k kvar att skriva innan mina karaktärer är där de borde vara. Idag dök det plötsligt, under de 2000 sista orden, dessutom upp en helt ny karaktär. Fullständigt oväntat och oplanerat. Lustigt hur skrivandet kan vara så oförutsägbart vid vissa tillfällen. Att min egen fantasi lyckades förvåna mig, medan jag skrev.

Nu tänker jag gräva ner hela projektet och inte titta på det i några veckor, minst.

2 kommentarer

Filed under Skrivande

Snart slutspurt

Nådde precis 45 k ord i Nano:n. Känns orealistiskt.

5000 ord kvar, på tre dagar. Det SKA gå. Jag har inte satsat så här många timmar bara för att falla några steg från mållinjen, i år tänker jag klara det!

2 kommentarer

Filed under Skrivande

Försök till skrivdag

Idag borde det skrivas, skrivas, skrivas. De senaste dagarna har jag halkat efter i Nano:n, nu är det dags att skärpa sig igen. Visst har jag skrivit en del men jag har inte orkat uppdatera min wordcount.

Tur nog hade jag skrivit mer än behövligt under några dagar så jag är inte allt för långt efter men om jag nu låter det fara så står jag med 15 k ord kvar att skriva på de sista dygnen. Och det sku jag helst inte göra. Så, med ömmande rygg, tidvis sittande och tidvis liggande på mage ska jag nu försöka ta ifatt sprintarna. Håll tummarna.

Lämna en kommentar

Filed under Skrivande