Kattvakten skriver

Kattvakten här igen. Jag har åter isolerat mig i en stuga, mitt i skogen, tillsammans med en katt. Så som jag gjorde i februari.

Nu liksom då är tanken att återuppta graduskrivandet.

Samtidigt som jag upplever att vad jag vill göra med min gradu är tydligare än tidigare så känns det ännu väldigt oklart hur jag ska göra det. Jag har ett tusenbitarspussel framför mig. Bara 100 av bitarna ligger med bildsidan uppåt. Fast, jag är inte säker på om en del av de bitarna ens hör till det här gradupusslet.

Det som hjälper mig att fokusera just nu är feedbacken som jag fick av min handledare i våras och ett sent samtal med en kär syster.

Vad som än händer med gradun så har jag insett en del om mig själv: hurdan jag är i förhållande till ett dylikt projekt, vem jag vill vara och vilka några av mina mål är. Det hade jag inte trott för några år sedan, då de första tankarna på gradun väcktes.